Jag lovar mycket.
Sedan stressar jag sönder och får ångest när jag missar eller glömmer.
Men jag vill verkligen precis allt jag lovar, som att vara en bättre mamma eller att vara på banan igen och att blogga mer.
Kanske måste jag börja med att lova att inte lova för mycket.
Helt enkelt för att det är lite väl mycket, både att vilja och att hinna.
Imorgon finns det dock en viktig sak jag verkligen skall hinna.
Skolstart för en ettagluttare.
En ettagluggare med en för kvällen sprillans färsk glugg därfram, som mamman brutalt pillade loss, till bejkonungens stora fasa men minst lika stora lycka.
Alldeles nyss kom han upptassande med kudden under ena armen och brev från tandfén och guldpengen i den andra. Det blir mycket att göra för den där stackars tandfén framöver för det är tre andra rackare lösa också!
Nu skall mamman fladdra i säng med sina små vingar.
Och det är ett löfte jag håller!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar