söndag 18 september 2011

En ängel

Hur berättar man för sina barn att Farfar inte finns mer?
Man bara gör´t antar jag.
Så jag gjorde det.
Och jag fick visa kortet på farfar. Kortet där farfar bär ett halsband från en liten gosse i Sverige. Så långt borta, men med så mycket kärlek i sin lilla kropp.

-Vad händer med farfars kropp nu, frågar han? Nu när det som är innuti är borta? Har det blivit blommor där han låg?
- Nu begraver man farfars kropp, för han behöver inte den längre, svarar jag.
- Men får han inte jord i ögonen då, undrar han?

Så jag berättar om fina mjuka kistor och kära ägodelar och frågar dem vad de tror händer med farfars själ nu.

- Han är i himlen svarar storebror så självklart. Jag tror att det är varmt där, för eftersom det är ovanför molnen lyser solen jämt, fortsätter han.

- Jag tror han är en ängel nu, svarar lillebror.
-Och jag vet hur änglarna bor. De bor på molnen.
Sedan tänker han lite.
- Men hur ser de ut mamma?

Jag svarar att jag faktiskt inte vet.

- Farfar vet hur man ser ut när man är en ängel, konstaterar han då.

Ja, farfar vet hur man ser ut när man är en ängel. För nu är han en själv!
Vila i ro och frid käre svärfar och tack för den lycka du, genom ditt liv, har givit mig.
/Maria

3 kommentarer:

  1. Fint Maria. Har just förlorat en bekant i Mexiko, och är ledsen, skakig och upprörd. Hoppas han närstående kan finna orden lika fint som du och din son. Stor kram till er alla, och en extra stark till Calle.

    SvaraRadera
  2. Ber att en större famn än min ska omfamna er alla. Monica

    SvaraRadera
  3. Tänker på er i massor! Ge Calle en rejäl kram. Och sedan tusen kramar till, till er alla!
    /Chatrine

    SvaraRadera