Jag har drömt, och längtat.
I många många år har jag drömt och längtat. Det är bara svårt att förstå vad man drömmer om och längtar efter, att sätta fingret på det.
Nu tror jag att jag vet vad det varit. Något litet och diffust. En närvaro.
Jag själv.
söndag 27 februari 2011
torsdag 24 februari 2011
Längtisch...
Är lite softisch i soffan.
Äntligen.
Efter en 13 timmars arbetsdag och efterföljande röj hemma behöver jag mycket mycket softisch.
Jag längtar efter vänner.
Jag längtar efter alla mina fina vänner så att det skriker i kroppen.
Skickar lite kärlek och längtan till er, på det enda sätt jag hinner och förmår just nu; via en sketen blogg.
Tanken räknas och den är stor och sann!
/Mamma B
Äntligen.
Efter en 13 timmars arbetsdag och efterföljande röj hemma behöver jag mycket mycket softisch.
Jag längtar efter vänner.
Jag längtar efter alla mina fina vänner så att det skriker i kroppen.
Skickar lite kärlek och längtan till er, på det enda sätt jag hinner och förmår just nu; via en sketen blogg.
Tanken räknas och den är stor och sann!
/Mamma B
onsdag 23 februari 2011
Radio
För dem som vill höra min ljuva stämma och dessutom är morgonpigg, finns det möjlighet att slå på radion imorgon 7:15.
Radio Guld 106.6
Jag är ju en baddare på att babbla, hoppas bara på att få med något matnyttigt också!
Radio Guld 106.6
Jag är ju en baddare på att babbla, hoppas bara på att få med något matnyttigt också!
måndag 21 februari 2011
Jag borde säga något viktigt. Något som förändrar världen. Gör den bättre.
Det enda jag kan komma på är:
Medmänsklighet och kärlek. Med det kommer vi oändligt långt.
Min önskan är att vi, jag och du, kunde sluta kategorisera och bedöma varandra och istället börja se varandra i ögonen. Se varandra!
Jag är oändligt trött just nu, men jag lovar att jag skall öppna mina ögon.
Vi SES därute!
Mamma B
Det enda jag kan komma på är:
Medmänsklighet och kärlek. Med det kommer vi oändligt långt.
Min önskan är att vi, jag och du, kunde sluta kategorisera och bedöma varandra och istället börja se varandra i ögonen. Se varandra!
Jag är oändligt trött just nu, men jag lovar att jag skall öppna mina ögon.
Vi SES därute!
Mamma B
Framsida!
Att hämta in tidningen i morse var härligt. Vi fick framsidan!
Idag känner jag mig stolt!
http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.2775583--vi-vill-ha-en-helhet-med-mat-och-konst-
lördag 19 februari 2011
Vinden har vänt.
Ibland kan man bara känna, klart och tydligt hur det vänder.
Jag känner det.
Det har vänt nu.
Vinden har vänt och jag brinner för det här permanent.
Du och jag herr Bejkon.
Du och jag.
Jag känner det.
Det har vänt nu.
Vinden har vänt och jag brinner för det här permanent.
Du och jag herr Bejkon.
Du och jag.
Topping.
Lille Bejkonet fortsätter toppa sig själv!
Idag har han;
1: Ätit tre portioner middag, tre gånger så mycket som sina storebröder!!!
2: Förvisso inte klättrat upp på matbordet och snott mat, men, klättrat upp på toalettringen och hällt ut alla tandborstarna.
Det var visst någon som sa att "Ja men alla barn är livliga", de hade tydligen inte själva haft "children-on-speed". Det har vi!
torsdag 17 februari 2011
Dagens bild...
... som jag tyvärr aldrig själv fick se:
Efter tre (!) portioner korvstroganoff och spaghetti tyckte ändå inte bebis Bejkon att han fått nog. I ett obevakat ögonblick lyckades han hitta en stol (som inte låg nedvält på golvet) (ja det är så vi lever nuförtiden) och ta sig upp på bordet.
Det var så min gode make, herr Bejkon fann honom; sittandes mitt på matbordet med en enorm härva spaghetti i näven. Hetsätandes. Och jag tror ingen kan trycka i sig mat som han.
Tyvärr blev detta ögonblick inte förevigat, men jag har ingen som helst problem med att se det framför ögonen. Det är en underbar bild!
Ps: Han har det efter sin far! .Ds.
Efter tre (!) portioner korvstroganoff och spaghetti tyckte ändå inte bebis Bejkon att han fått nog. I ett obevakat ögonblick lyckades han hitta en stol (som inte låg nedvält på golvet) (ja det är så vi lever nuförtiden) och ta sig upp på bordet.
Det var så min gode make, herr Bejkon fann honom; sittandes mitt på matbordet med en enorm härva spaghetti i näven. Hetsätandes. Och jag tror ingen kan trycka i sig mat som han.
Tyvärr blev detta ögonblick inte förevigat, men jag har ingen som helst problem med att se det framför ögonen. Det är en underbar bild!
Ps: Han har det efter sin far! .Ds.
onsdag 16 februari 2011
måndag 14 februari 2011
Måndag.
1:Jobba.
2:Rosta kaffe hos Ruben på Alnö kaffehus.
3: Beta av ännu en inhandlingslista from hell.
4:En restgratäng, ett glas restvin och några chokladhjärtan senare och jag kan konstatera att livet är gôtt. Livet är faktiskt riktigt gôtt. Framförallt när man får till det sådär bra med sina barn som jag fått idag. Inte ett enda gräl, inget skrik och bråk, utan bara intressanta, roliga samtal och mys. Åsså en lätt nattning på det! Sug på den ni! ;)
Med vänlig omtanke/Mamma B
Snodde den här fina bilden med tänkvärd text från min fina vän Julias blogg
Mitt eget tillägg är väl att:
Crazy people don´t think at all! ;)
söndag 13 februari 2011
Uppdatering.
Cafeét är inpyrt av kakdoft.
Här hemma har min stackars herr Bejkon fått tampas själv med dammtussarna och råttmonstren.
Lille fine E tycker att det är konstigt att hemma inte riktigt är hemma längre. Man kan ju liksom inte ställa fram frukostbuffén på sitt eget bord, men det är ju så vi brukar äta frukost!?
M har hängt upp en flagga så att folk skall hitta hit. Cafe står det, men det är mest F:et som syns, har han konstaterat. Man får läsa nära.
Bebis Bejkon älskar allt som är nytt, han lever helt och fullt efter måttot; ju fler saker att pilla på desto härligare.
Jag är så trött att jag höll på att somna i soffan redan för en timme sedan. Jag blev uppkörd av herr B, som sedan själv föll till föga och slocknade däruti. Nu ligger han i sängen och snusar och jag ilar dit jag med. Oh ljuva nattsömn, jag minns knappt vem du är längre men jag längtar oändligt och passionerat efter dig!
Allt gott!
/Mamma B(ulle :))
Här hemma har min stackars herr Bejkon fått tampas själv med dammtussarna och råttmonstren.
Lille fine E tycker att det är konstigt att hemma inte riktigt är hemma längre. Man kan ju liksom inte ställa fram frukostbuffén på sitt eget bord, men det är ju så vi brukar äta frukost!?
M har hängt upp en flagga så att folk skall hitta hit. Cafe står det, men det är mest F:et som syns, har han konstaterat. Man får läsa nära.
Bebis Bejkon älskar allt som är nytt, han lever helt och fullt efter måttot; ju fler saker att pilla på desto härligare.
Jag är så trött att jag höll på att somna i soffan redan för en timme sedan. Jag blev uppkörd av herr B, som sedan själv föll till föga och slocknade däruti. Nu ligger han i sängen och snusar och jag ilar dit jag med. Oh ljuva nattsömn, jag minns knappt vem du är längre men jag längtar oändligt och passionerat efter dig!
Allt gott!
/Mamma B(ulle :))
onsdag 9 februari 2011
Oavsett.
Oavsett vad.Vissa dagar känns speciella.
Den här dagen har innehållit nästan en hel livstid. Den har rymt allt: ångest, sorg, ilska, insikt, kreativitet, kärlek, glädje, värme, stolthet och inte minst tacksamhet och frid. Stor frid.
Trots allt, trots allt detta enorma arbete. Frid.
Det kom ett mejl.
Det kom ett mejl från en okänd människa som tackade för det vi gjort och såg fram emot det som komma skulle. Han/hon hade sett vår skylt och uppmuntrade oss, till vår dröm om ett Café. Jag blev så glad. Det finns människor därute som ser fram emot det vi lägger ner all denna tid på. Då är det värt det. Då måste det vara rätt.
Oavsett vad, kommer jag att sova gott inatt.
tisdag 8 februari 2011
Vuxenpoäng.
Det måste vara en löjlig massa vuxenpoäng på salta pinnar.
Att dessutom gilla dem, blir säkerligen abnormt många fler.
Kompenserar genom att leka lite.
Just nu leker vi "öppna café".
Att dessutom gilla dem, blir säkerligen abnormt många fler.
Kompenserar genom att leka lite.
Just nu leker vi "öppna café".
Viktigt men svårt!
Jag står inför en av de största yrkesmässiga utmaningarna någonsin.
Större än massföreställningar med 100 elever på scenen.
Större än att arrangera medeltidslajv för 400 elever i årskurs 5.
Större än vilken konflikthanteringskurs som helst.
"Knäcka fördomar"
Superviktigt. Och supersvårt, framförallt som fördomarna finns olika invandrargrupper emellan. Vad skall man säga och göra för att bryta hårt och djupt rotade mönster och åsikter.
Det återstår att se, och att göra.
Hoppas jag kan börja knacka hål på skalet åtminstone.
Hoppas att de släpper in mig!
Större än massföreställningar med 100 elever på scenen.
Större än att arrangera medeltidslajv för 400 elever i årskurs 5.
Större än vilken konflikthanteringskurs som helst.
"Knäcka fördomar"
Superviktigt. Och supersvårt, framförallt som fördomarna finns olika invandrargrupper emellan. Vad skall man säga och göra för att bryta hårt och djupt rotade mönster och åsikter.
Det återstår att se, och att göra.
Hoppas jag kan börja knacka hål på skalet åtminstone.
Hoppas att de släpper in mig!
måndag 7 februari 2011
Det Chilenska arvet.
Mmmm palta!(Översättning; "Mmmm avokado!")
(Bilden talar ju i och för sig sitt eget tydliga språk!!!)
Ack och pust...
... nu börjar det brännas.
Vi jobbar dygnet runt. På lördag skall det vara färdigt.
Jag jobbar, min kollega K jobbar, min man jobbar och en massa andra fantastiska människor jobbar.
Idag har min fantastiske svåger varit här och jobbat.
Det är så härligt, för då får jag mysa med min alldeles egna systerdotter. Finlisan.
Jag märker att det finns enorma fördelar med att bo i samma stad som sin familj. Jag kan förvisso sörja det vi lämnat bakom oss, men jag är förbaskat glad över det vi har nu. Att få vara nära och få vara vardag. Det är fantastiskt!
Jag trodde det knappast, men; Sundsvall, jag har börjat landa. Jag bor här. Du är min stad.
Nu är nästa steg att ta dig med storm. Att ta er med storm. För det vill jag ju!
Vi jobbar dygnet runt. På lördag skall det vara färdigt.
Jag jobbar, min kollega K jobbar, min man jobbar och en massa andra fantastiska människor jobbar.
Idag har min fantastiske svåger varit här och jobbat.
Det är så härligt, för då får jag mysa med min alldeles egna systerdotter. Finlisan.
Jag märker att det finns enorma fördelar med att bo i samma stad som sin familj. Jag kan förvisso sörja det vi lämnat bakom oss, men jag är förbaskat glad över det vi har nu. Att få vara nära och få vara vardag. Det är fantastiskt!
Jag trodde det knappast, men; Sundsvall, jag har börjat landa. Jag bor här. Du är min stad.
Nu är nästa steg att ta dig med storm. Att ta er med storm. För det vill jag ju!
torsdag 3 februari 2011
Finsmakare?
Den fina ekologiska barnmaten; Bebis spottar och fräser. Vill inte ha.
Billys micropizza; Bebis kastar lyckligt i sig. Vill ha.
Vi har närt en fulsmakare vid vår barm!
Vart skall detta sluta?
(Dessutom kan man ju starkt ifrågasätta min förmåga att driva café, med tanke på den meny jag uppenbarligen serverar hemma, och det lortiga köket jag serverar den i. Men som sagt var: Hejkon Bejkon åt alla!)
Billys micropizza; Bebis kastar lyckligt i sig. Vill ha.
Vi har närt en fulsmakare vid vår barm!
Vart skall detta sluta?
(Dessutom kan man ju starkt ifrågasätta min förmåga att driva café, med tanke på den meny jag uppenbarligen serverar hemma, och det lortiga köket jag serverar den i. Men som sagt var: Hejkon Bejkon åt alla!)
Kalas!
Jag har en systerdotter!
En rackarns söt en. Idag fyllde hon ett år! Och då skall man såklart ha kalas.
På äkta Bejkon maner ramlade vi iväg, lite för sent och lite för stressade. Barnen hade sina "skitiga" förskolekläder och något slags sot i ansiktet, mamman hade tack och lov fått en chans att byta om från sina fläckiga målarkläder, men mer var det inte. Eller jo, det förstås, både jag och E hade piffat till oss med lite läppstift.
Nåväl. Vi inte bara ramlade iväg, utan även in. In i systerns lilla hall, en massa Bejonbarn, vuxna och väskor och kassar i ett enda huller om buller. Och där stod hon och vevade lyckligt med armarna; födelsedagsbarnet, hon den söta.
Härligt härligt med kalas och härligt härligt med en paus i arbetet. Nu har jag dock tagit igen det med råge, eftersom jag jobbat på från 20-24. Skam den som ger sig.
Nu skall jag ta min uppsvällda tårtmage och gå och lägga mig!
Natti natti/ Mamma B
En rackarns söt en. Idag fyllde hon ett år! Och då skall man såklart ha kalas.
På äkta Bejkon maner ramlade vi iväg, lite för sent och lite för stressade. Barnen hade sina "skitiga" förskolekläder och något slags sot i ansiktet, mamman hade tack och lov fått en chans att byta om från sina fläckiga målarkläder, men mer var det inte. Eller jo, det förstås, både jag och E hade piffat till oss med lite läppstift.
Nåväl. Vi inte bara ramlade iväg, utan även in. In i systerns lilla hall, en massa Bejonbarn, vuxna och väskor och kassar i ett enda huller om buller. Och där stod hon och vevade lyckligt med armarna; födelsedagsbarnet, hon den söta.
Härligt härligt med kalas och härligt härligt med en paus i arbetet. Nu har jag dock tagit igen det med råge, eftersom jag jobbat på från 20-24. Skam den som ger sig.
Nu skall jag ta min uppsvällda tårtmage och gå och lägga mig!
Natti natti/ Mamma B
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)