Tillbaka

Jag plöjer mig en väg, genom bilar, klossar och lego.
Madrassen är som en fis i rymden för min trötta rygg men det är åtminstone en madrass och min säng är upptagen.
Jag borde försöka sova,men jag är fullproppad med ord som måste få komma ut.

Jag har varit borta några dagar,både från bloggen men också från mig själv. Det händer ibland.
Jag är inte stolt över det, men jag har inget för att förneka det. Det är som spöken i garderoben, de är mindre läskiga om man släpper ut dem och bjuder in dem på kalaset.
Mitt spöke är maten, sockret.

Jag lever i en lögn av socker.
Ibland vill jag tro att den är lycklig, men den är besk och bitter i smaken.

Nu har jag brottats med demonerna i många långa dagar.
Jag har varit svag.
Men idag. Idag var jag tillbaka.
En dag, en lång och stenhård kamp.
Jag har inte vunnit, men idag stod jag stadigt kvar.
Döm mig inte om jag misslyckas imorgon.
Ta emot mig med varsam hand om jag faller.