onsdag 12 januari 2011

Hemliga rum...

Vi inte bara lever ett fullständigt Bejkon-liv. Vi har alltid "valt"/"hamnat" i regelrätta Bejkon-boenden också. Med hemliga rum!

Min första lägenhet var den allra maffigaste när det gäller hemligheter.

Förutom att det, bakom den inbyggda hemmabioutrustningen, fanns ett gapande hål upp i skorstenen, vilket gjorde att det regnade in bland kablar och elände, hade dårfinken som sålde den till mig, bommat igen en hel garderob. Det visade sig senare varför han undlåtit att berätta det här för mig, den var nämligen proppfull med prylar!!! Allt möjligt, precis allt ni kan tänka er, inklusive en massa semesterbilder, brev och en gammal kaffethermos, med okänt innehåll (samt en hel del ni inte vill veta).

Min kusin, som bodde hos mig den helgen jag gjorde denna absurda upptäckt, har fortfarande inte hämtat sig ordentligt.

Sedan flyttade herr Bejkon in i min lilla lya, och eftersom den var just liten, skaffade vi oss raskt en, åtminstone något, lite större. Även denne säljare glömde berätta en del väsentliga detaljer, till exempel att hans vattensäng just läckt ut över heltäckningsmattan i sovrummet. Tur i oturen så var vi ordentligt trägolvskåta och rev bort heltäckningsmattan redan samma kväll vi fått nycklarna och det räddade golvet. Ja, nio månader efter det blev vi med hus. Hela det huset var idel Bejkon. Det var i sanning Hejkonlösningar så långt ögat kunde se.

Och nu, har vi gjort det igen. Att huset var lite Bejkonisch, det visste vi ju redan när vi köpte, men eftersom vi är så äckligt Bejkon själva, visste vi ju att vi ändå skulle trivas. Det vi INTE visste, var att även detta boende ruvade på en hemlighet…

I jakten på det perfekta köket, eller åtminstone ett fungerande, har vi börjat undersöka elen. Bakom ett ellock i hallen visade det sig vara helt tomt, men när vi var där och pillade, börjar jag ana något mystiskt med väggen bredvid och, voila, bakom vårt lilla hallarrangemang, öppnar sig en dörr och därinne sitter ett helt elskåp, som säljaren såklart, av någon märklig och outgrundlig anledning, ”glömt” berätta om.

Jag anar mina vänner, att detta bara är början, vem vet vad vi hittar härnäst?!

Den dag det slutar komma frekventa blogginlägg, den dagen vet ni att Drottning Marnia sitter på sin gyllene tron och pussar på pratande djur i Narnialand!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar